Ängelsberg

Detta är en webbplats om Ängelsberg i Västmanland som är en fin ort vid sjön Åmänningen i Fagersta kommun i Västmanland.

Ängelsberg hette tidigare Englikobenning och grundlades troligen av Engelbrekt Engelbrektssons farfar Englike Engelbrektsson. I Ängelsberg fanns i början av 1900-talet en konstnärskoloni, påminnande om den i Skagen. Den berömda ”Sverigetavlan”, som finns i reproduktion på de flesta Svenska Ambassader runt världen, är målad av Olof Arborelius som är grundaren av denna koloni.

Ängelsberg har tre fina hus som designades av den berömda arkitekten Isak Gustaf Clason. Han var bland annat stadsarkitekt i Stockholm och som även ritat Hallwylska Palatset och Nordiska museet i Stockholm och ritade om Mårbacka mm. Det vackra stationshuset i Ängelsberg skapades av arkitekten Erik Lallerstedt som även stod bakom Östra Station i Stockholm och Malmö stadsteater. I Dunshammar, ett par km söder om Ängelsberg, finns lämningar av människor som tillverkade järn där för c:a 1500 år sedan.

Ängelsberg i Västmanland

På Barkön eller Oljeön i Åmänningen finns lämningarna efter ett oljeraffinaderi som för ungefär hundra år sedan var ett av världens största och som är det äldsta bevarade i världen. Sjön är för övrigt den största i vattensystemet Strömsholms kanal som går mellan Smedjebacken och Mälaren. En trevlig resa för den som inte har något emot slussar.

Strax söder om Engelsbergs bruk en bit utanför centrum i Ängelsberg anlades vid sekelskiftet 1900 en större ångsåg. Sågverket ägdes först av Barkens Sågverks AB, och senare av Avesta Jernverks AB. Verksamheten nedlades 1952, och idag återstår endast maskinhuset samt en arbetarbostad.

Norbergs Järnväg som anses vara den kanske äldsta i landet byggdes 1856 om för  sträckan Ängelsberg-Kärrgruvan. 1876 öppnade även trafik från Stockholm till Ängelsberg. Persontrafiken från Kärrgruvan upphörde på 60-talet och linjen lade helt ned ett par årtionden senare. Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening bedriver numera museitrafik på banan.

Ängelsberg är definitivt värt en resa för den den som är intresserad av industrihistoria. Men det är också en fin och avkopplande miljö där man kan vandra runt och se sig omkring men också äta gott eller ta en fika.